Att renovera ett badrum i en bostadsrätt skiljer sig från att renovera i en villa. Du ansvarar för stora delar av lägenhetens inre, men huset, vissa installationer och gemensamma system tillhör föreningen. Därför kan renoveringen kräva styrelsens tillstånd innan arbetet börjar — men inte automatiskt. Tillståndsplikten enligt 7 kap. 7 § bostadsrättslagen beror på vilka åtgärder som faktiskt ska utföras, inte på vad projektet kallas.
Innan du accepterar en offert, se hur du granskar en offert för badrumsrenovering.
Bor du i villa i stället? Då gäller andra regler — se badrumsrenovering i villa.
För den bredare regelbilden — våtrumsintyg, BBR och bygglov — se regler för badrumsrenovering.
Vill du förstå prisbilden innan du ansöker, läs vad en badrumsrenovering kostar.
Planerar du projektet i Göteborg finns lokal prisbild och jämförelsepunkter i badrumsrenovering i Göteborg.
Berörs tätskiktet av ombyggnaden? Se tätskikt i badrum för våtzoner och systemkrav.
Ingår golvvärme i projektet, se golvvärme i badrum.
När offerterna kommit in kan du läsa hur du jämför offerter från hantverkare eller renoveringskalkylator, eller räkna på projektet i vår
Styrelsens tillstånd krävs inte för att renoveringen kallas badrumsrenovering — det krävs för vissa åtgärder. Enligt 7 kap. 7 § bostadsrättslagen får du inte utan styrelsens tillstånd utföra en åtgärd i lägenheten som innefattar någon av punkterna nedan.
En fullständig badrumsrenovering berör ofta minst en av dem, särskilt avlopp och vatten. Men ett byte av kommod eller spegel gör det normalt inte. Kontrollera därför den faktiska åtgärden — och läs alltid föreningens stadgar och renoveringsrutiner, som är något annat än lagens tillståndskrav.
Nej. Bostadsrättslagen utgår från vad du förändrar, inte från vad projektet kallas.
Att byta badrumskommod, spegel eller skåp är juridiskt inte samma sak som att bila upp golvet, flytta golvbrunnen, dra om avloppet, flytta WC eller ändra ventilationen. De senare åtgärderna kan direkt omfattas av 7 kap. 7 §.
Många föreningar har dessutom egna rutiner för badrumsrenoveringar, eftersom risken för vattenskador är stor. Det är föreningens administrativa regler — inte ett bevis för att varje badrum i Sverige omfattas av lagens tillståndskrav. Håll isär de två sakerna.
Bestämmelsen anger att bostadsrättshavaren inte utan styrelsens tillstånd får utföra en åtgärd som innefattar ingrepp i bärande konstruktion, installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, installation eller ändring av anordning för ventilation, installation eller ändring av eldstad eller rökkanal eller annan påverkan på brandskyddet, eller någon annan väsentlig förändring av lägenheten.
För lägenheter med särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden finns ett särskilt skydd i bestämmelsen.
Observera vad som INTE står i uppräkningen: tätskikt och våtisolering är inte egna punkter i lagtexten. Att riva ett tätskikt kan ändå innebära att avlopp eller vattenledningar berörs — och då är det den åtgärden som utlöser tillståndsfrågan.
Styrelsen kan inte neka godtyckligt. Enligt 7 kap. 7 § får tillstånd bara vägras om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.
Styrelsen får däremot förena ett tillstånd med villkor. Det kan exempelvis handla om tydligare tekniskt underlag eller villkor som har samband med hur fastigheten ska skyddas.
Är du missnöjd med styrelsens beslut kan du begära att hyresnämnden prövar frågan. Det gäller beslut om åtgärder enligt 7 kap. 7 § — inte varje vanlig, godkänd renovering.
Behåller du planlösningen men river hela våtrumskonstruktionen och bygger upp den igen kommer du ändå ofta i kontakt med befintlig golvbrunn, avloppsanslutningar, vattenledningar och ibland ventilation.
Därför är det klokt att kontakta styrelsen inför en fullständig badrumsrenovering även om du initialt tror att ingenting ska flyttas. Då kan ni reda ut gränsen mellan vanligt underhåll, åtgärder som föreningen vill ha anmälda, och åtgärder som faktiskt kräver tillstånd enligt lagen.
En ren ytskiktsförändring omfattas inte automatiskt av tillståndskraven i 7 kap. 7 §.
Problemet i ett badrum är att byte av ytskikt ofta innebär att det befintliga tätskiktet rivs och att en ny våtrumskonstruktion byggs. Det är stor skillnad mellan att byta spegel, kommod och badrumsskåp, och att riva klinker, kakel, tätskikt, avjämningsmassa och delar runt golvbrunnen.
När konstruktionen öppnas måste även de tekniska förutsättningarna för det nya badrummet bedömas — och då är frågan om avlopp och vatten berörs sällan teoretisk.
Att flytta golvbrunnen innebär normalt att avloppsinstallationen ändras. Installation eller ändring av ledningar för avlopp omfattas uttryckligen av 7 kap. 7 §, så detta ska klaras ut med styrelsen innan arbetet börjar.
Flytten kan dessutom påverka bjälklag, avloppsledning, fall mot brunnen, tätskikt och föreningens gemensamma installationer. Det är därför inte en detalj som bör beställas direkt av entreprenören innan styrelsen fått rätt underlag.
Att byta WC på samma plats är inte samma sak som att flytta WC:n. Kräver flytten att avloppsledningen ändras omfattas åtgärden normalt av tillståndsregeln för avloppsledningar.
Samma princip gäller vatten: installation eller ändring av ledningar för vatten omfattas uttryckligen av 7 kap. 7 §.
Det är också ett skäl att offerten specificerar om entreprenören behåller avloppet, flyttar avloppet, bygger om golvet eller gör ingrepp i bjälklaget — annars vet varken du eller styrelsen vad som faktiskt ska göras.
Huvudregeln är att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick. Men 7 kap. 12 § anger samtidigt att bostadsrättshavaren inte svarar för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen har försett lägenheten med och som tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler.
Den exakta ansvarsfördelningen måste läsas tillsammans med föreningens stadgar och den aktuella installationens funktion. Fråga därför styrelsen rakt ut: vilka delar av badrummets VVS-installation ansvarar föreningen för, och vilka ansvarar jag för?
Det här är en fråga där du bör läsa just din förenings stadgar i stället för att lita på en generell internetregel. Ansvarsgränsen kan bero på hur stadgarna är utformade och hur golvbrunnen och anslutande ledningar är konstruerade.
Det praktiska rådet: be styrelsen skriftligen klargöra ansvaret för befintlig golvbrunn innan den rivs, byts eller flyttas. Det är särskilt viktigt om föreningen samtidigt planerar stambyte, relining eller andra VVS-arbeten.
Eftersom ett tillstånd får förenas med villkor förekommer krav kring arbetsbeskrivning, entreprenörsuppgifter, försäkring, våtrums- och VVS-dokumentation samt besiktning. Exakta krav varierar mellan föreningar.
För keramiska våtrum gäller att BKR-behöriga företag som utför våtrumsentreprenader enligt BBV ska utfärda Kvalitetsdokument efter arbetet; BBV 26:1 är utgåvan från 2026. GVK-auktoriserade företag ska lämna våtrumsintyg till konsument enligt GVK:s kvalitetssystem. Säker Vatteninstallation 2026:1 gäller för VVS-arbeten som utförs enligt det regelverket.
BBV, GVK och Säker Vatten är olika system för olika delar av entreprenaden och ska inte blandas ihop. Ett intyg är inte heller detsamma som en garanti — garanti och ansvar följer av avtalet och tillämpliga regler.
Underlaget styrs av projektet och föreningens rutiner, men en genomarbetad ansökan innehåller ofta följande.
Det förekommer. Eftersom styrelsen får förena ett tillstånd med villkor har vissa föreningar rutiner där kontroll eller besiktning ingår vid större badrumsrenoveringar.
Det viktiga är att du får reda på det innan du accepterar entreprenörens offert — annars kan kontrollavgift, besiktningskostnad eller krav på komplettering tillkomma. Fråga: kräver föreningen förbesiktning, kontroll under arbetet eller slutbesiktning?
Ett godkännande från bostadsrättsföreningen innebär inte automatiskt att krav enligt plan- och bygglagstiftningen är uppfyllda.
Enligt Boverket kan anmälan till byggnadsnämnden krävas exempelvis när byggnadens bärande delar påverkas väsentligt, när brandskyddet påverkas väsentligt, när en ventilationsanordning installeras eller ändras väsentligt, eller när en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp installeras eller ändras väsentligt. Är en åtgärd anmälningspliktig får den inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked.
En vanlig invändig badrumsrenovering innebär inte automatiskt bygglov eller anmälan, men vid större tekniska förändringar bör frågan kontrolleras.
Börja med att ta reda på varför, och begär beslutet skriftligt i stället för ett muntligt "styrelsen gillar inte den lösningen".
Styrelsen får bara vägra en åtgärd enligt 7 kap. 7 § om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen, och kan i stället lämna tillstånd med villkor. Kommer ni inte överens kan du begära att hyresnämnden prövar frågan.
Det är inte en risk värd att ta — men konsekvenserna är villkorade, inte automatiska.
Att utan behövligt tillstånd utföra en åtgärd som anges i 7 kap. 7 § är enligt 7 kap. 18 § p. 9 en grund för förverkande av nyttjanderätten. Samtidigt finns i 7 kap. 20 § en möjlighet att undgå uppsägning genom att rätta till förhållandet. Det betyder att en medlem inte automatiskt förlorar bostadsrätten för varje misstag.
Enligt 7 kap. 12 a § får föreningen avhjälpa en brist på bostadsrättshavarens bekostnad om en åtgärd i strid med 7 § gör att någon annans säkerhet äventyras eller det finns risk för omfattande skador på någon annans egendom — och bostadsrättshavaren inte avhjälper bristen så snart som möjligt efter uppmaning. Det är alltså inte en generell rätt att kräva återställning av vilken oanmäld ändring som helst.
Den enkla lösningen är att söka tillstånd i förväg när det behövs.
Bostadsrättslagen tar uttryckligen upp vårdslöshet eller försummelse av någon som utför arbete för bostadsrättshavarens räkning när ansvar för vissa skador bedöms.
Det betyder att "det var hantverkaren som gjorde fel" inte automatiskt gör frågan oproblematisk i relationen med föreningen. Du kan i sin tur ha krav mot entreprenören enligt avtal och konsumenträtt.
Kontrollera därför att entreprenören har F-skatt, relevant ansvarsförsäkring, rätt kompetens för respektive arbetsmoment och ett tydligt skriftligt avtal. Konsumentverket rekommenderar skriftliga avtal där bland annat pris, arbetets omfattning och tidplan framgår.
Bestäm detta innan arbetet börjar. Beroende på entreprenörer och system kan dokumentationen omfatta Kvalitetsdokument enligt BBV från BKR-behörigt företag, våtrumsintyg enligt GVK:s kvalitetssystem, VVS-dokumentation när arbetet utförs inom Säker Vattens regelverk, elrelaterad dokumentation där det är relevant, produkt- och skötselanvisningar, fotografier av dolda installationer samt uppgift om använt tätskiktssystem.
Fråga redan i ansökan vilka handlingar föreningen vill ha efter färdig renovering, och spara alltid originalen själv. Dokumentationen kan bli värdefull vid försäljning, försäkringsärende, framtida renovering, felsökning eller tvist.
Innan du investerar i ett helt nytt badrum bör du fråga styrelsen om det finns planerade stambyten, relining, renoveringar av vatten- eller avloppsledningar eller andra större fastighetsprojekt.
Planerar föreningen att öppna samma konstruktion några år senare påverkar det hur klokt det är att genomföra hela renoveringen just nu. Be om föreningens underhållsplan och beslutade projekt.
Kopiera listan och skicka den till styrelsen innan du accepterar en offert. Att ha svaren i förväg är billigare än att lösa frågorna när badrummet redan är rivet.
När styrelsens krav är kända kan du gå vidare till företaget.
Den här guiden gäller bostadsrätt, där styrelsens tillstånd är den centrala frågan. Äger du en villa finns ingen styrelse att ansöka hos — då är det du som fastighetsägare som ansvarar för lov och anmälan, elarbetets utförande, branschregler och dokumentation. Den genomgången finns i vår guide om badrumsrenovering i villa.
Artikeln är faktagranskad mot primärkällor. Faktakontrollerad: 13 augusti 2026.
Inte för varje förändring. Tillstånd krävs enligt 7 kap. 7 § bostadsrättslagen bland annat vid ingrepp i bärande konstruktion, installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, ändring av ventilation, påverkan på brandskyddet samt annan väsentlig förändring. En fullständig badrumsrenovering berör ofta någon av dessa punkter — kontrollera projektet med styrelsen innan start.
En ren ytskiktsförändring kräver inte automatiskt tillstånd enligt 7 kap. 7 §. Tätskikt är inte heller en egen punkt i lagtexten. Men om arbetet innebär att hela våtrumskonstruktionen rivs och avlopp eller vattenledningar berörs, ska frågan bedömas utifrån den faktiska åtgärden.
Att flytta en golvbrunn innebär normalt att avloppsinstallationen ändras, och installation eller ändring av avloppsledningar kräver styrelsens tillstånd enligt 7 kap. 7 § bostadsrättslagen.
Styrelsen får bara vägra en tillståndspliktig åtgärd om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Tillståndet kan också förenas med villkor.
Begär beslutet skriftligt och ta reda på skälet. Kommer ni inte överens kan du begära att hyresnämnden prövar frågan om åtgärden enligt 7 kap. 7 § bostadsrättslagen.
Enligt 7 kap. 12 § svarar bostadsrättshavaren inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen försett lägenheten med och som tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler. Den exakta gränsen måste läsas tillsammans med föreningens stadgar.
En vanlig invändig badrumsrenovering kräver normalt inte bygglov enbart för att badrummet renoveras. Däremot kan vissa förändringar vara anmälningspliktiga enligt Boverket, exempelvis om bärande delar eller brandskyddet påverkas väsentligt, eller om ventilation, vattenförsörjning eller avlopp installeras eller ändras väsentligt.
Det kan enligt 7 kap. 18 § p. 9 vara en grund för förverkande, men det sker inte automatiskt — 7 kap. 20 § ger en möjlighet att undgå uppsägning genom att rätta till förhållandet. Enligt 7 kap. 12 a § får föreningen dessutom avhjälpa en brist på din bekostnad om åtgärden äventyrar någon annans säkerhet eller riskerar omfattande skador på annans egendom och du inte åtgärdar den efter uppmaning.
Styrelsen får förena ett tillstånd med villkor, och i praktiken förekommer föreningar som kräver kontroll eller besiktning vid badrumsrenovering. Vad som gäller ska framgå av föreningens beslut och rutiner — fråga innan du accepterar offerten.
Det beror på vilka företag och regelsystem som används. Ett BKR-behörigt företag som utför våtrumsentreprenaden enligt BBV ska lämna Kvalitetsdokument. GVK-auktoriserade företag ska lämna våtrumsintyg till konsument, och Säker Vatten-auktoriserade VVS-företag har dokumentationskrav enligt sitt regelverk. Ett intyg är inte samma sak som en garanti.